"Short review of "Mad Max: Fury Road" (2015)" and "Wonder Woman" (2017) from 2021.

 I Mad Max: Fury Road (2015) möts vi av en postapokalyptisk värld som känns igen från de tidigare Mad Max-filmerna. Men denna gången är det inte Max själv (här spelad av Tom Hardy) som har den rollen som gör mest intryck på tittaren. Istället är det Furiosa (Charlize Theron) som tar minst lika mycket plats. Furiosa är uppvuxen i denna postapokalyptiska värld. Vi får senare även veta att hon som barn blivit kidnappad från det matriarkat hennes mor levde i och såld till ett patriarkalt samhälle där Immortan Joe (Hugh Keays-Byrne) förtrycker sitt folk och använder kvinnor som barnaföda maskiner och modersmjölk reserver. I princip som boskap för att föda upp sina söner som uppfostras att bli så kallade “war boys”. Furiosa har under sin uppväxt, pga. att hon inte varit fertil och överlevt genom deras försök att göra sig av med henne (Du Plooy, 2019:422) blivit en del av Joe’s soldat styrka, och betrotts med att köra viktiga laster. Detta använder Furiosa för att föra ut Joe’s “fruar” (barnaföderskor) ur deras stad i hopp om att kunna föra dem till och själv återvända till den plats där Furiosa själv föddes, “den gröna platsen”. På vägen möter de Max som också tagits till fånga av Joe och efter en hel del motsättningar väljer de ändå att samarbeta. Furiosa har anammat alla de egenskaper som krävs i det patriarkala samhälle hon växt upp i. Hon har anpassat sig till omständigheterna och även om hon tydligt ändå har sitt eget sätt att vara, ganska tystlåten i jämförelse med de andra i krigs klanen, så är det tydligt att det format henne. Inte bara fysiskt, en av hennes armar är utbytt mot en mekanisk, utan även psykiskt där hon härdats och tagit rollen som en krigare. Detsamma kan vi se i Wonder Woman (2017) hos Diana (Gal Gadot).

Wonder Woman, eller Diana som hennes faktiska namn är, är uppvuxen i ett matriarkat bland amazoner, men även detta matriarkat består främst av krigare. På ön finns bara amazonerna och således inga män. Det framstår dock utifrån amazonernas bakgrundsberättelse som att de krigar för rättvisa snarare än för att upprätthålla en struktur. Det rakt motsatta till Joe’s armé i Mad Max: Fury Road med andra ord, där samhällsstrukturen och de patriarkala värderingarna står högt. Amazonerna i Wonder Woman vill snarare utrota krig än upprätthålla det, även om det ändå är tänkt att detta ska göras i strid. Diana är den som är menad att ställas mot Ares, krigsguden, för att en gång för alla avsluta världens alla krig. Hennes mamma (Connie Nielsen) vet detta, men vill inte uppmuntra det då hon inte längre tycker världen utanför förtjänar hjälpen, trots att hon själv kämpat emot krigen innan. Hon vill heller inte se sin dotter skadas. Dianas moster (Robin Wright) anser dock att eftersom det är Dianas öde och skyldighet bör hon ändå tränas i strid. De tränar till en början i hemlighet, men när mamman upptäcker det tränar hon senare öppet med mostern trots mammans motvilja. När en man, Steve Trevor (Chris Pine), kraschar med ett flygplan utanför amazonernas ö räddar Diana honom. Strax därefter kommer några tyska styrkor till ön och det blir en strid mellan dessa och amazonerna som resulterar i att Dianas moster dör innan tyskarna övervinns. Steve visar sig ha varit en spion för amerikanerna i första världskriget som stulit dokument från tyskarna och kraschat vid ön när han flytt med dessa. I och med att Steve berättar sin historia. Detta med hjälp av “sanningens lasso” som tvingar sanningen ur den som binds med repet, här binds män framförallt och inte Diana själv som i de äldre serierna (Morris, 2018:78, 86). Amazonerna får genom detta reda på att människans krig nu skapat ett världskrig. Diana anser att Ares ligger bakom detta och följer trots sin mammas motvilja med Steve tillbaka till människornas värld för att stoppa det enorma kriget genom att besegra Ares en gång för alla. Diana kommer till en värld där kvinnor inte behandlas som jämlikar och där hon möter motstånd både pga. sitt kön men också i form av formaliteter kring kriget och misstro mot hennes idéer. Hon får stöd från en del, utöver Steve, då de ser hennes övernaturliga krafter och starka vilja.

Diana är likt Furiosa en krigare och hela hennes uppenbarelse är uppenbart formad av uppväxten bland amazonerna och de historier hon fått höra om deras skapelse. I motsats till Furiosas delvis maskulina delvis androgyna framtoning är Diana’s femininitet förstärkt i kläder, former och uttalanden om hennes kön. Hennes kläder, om än i mindre utsträckning än i serierna (Morris, 2018:84), består till största del av en rustning som inte täcker speciellt stora delar av kroppen, ett vanligt fenomen när amazoner skildras (Schubart, 2007:224-230). Det är dock ändå ett helt annat fokus än i serierna då de delar hon faktiskt använder i strid, y.ex. hennes sköld, syns mer än hennes former (Morris, 2018:85). När Furiosas kön verkar vara till stor del irrelevant är Dianas hela tiden en del i vem hon är som påpekas om och om igen. Furiosa är visserligen uppenbart en produkt av ett patriarkat som strävar mot ett matriarkat som hon kommer ifrån, och på så vis har kön även betydelse för henne. Ännu mer har det betydelse för kvinnorna som fortsatt utnyttjats av patriarkatet för sin kropp. Men Furiosas kön påpekas inte av omgivningen eftersom hon anpassat sig till miljön. Diana däremot tas in i en värld helt olik hennes egen där hennes kön hela tiden är en faktor omgivningen tar ställning till. Detta tycks Diana uppenbarligen ofta förvånande då hon kommer från en värld där hon är normen. Det finns en dubbeltydighet när Diana reser med Steve till “the world of men”. Det är inte bara människornas värld utan faktiskt också männens. Inte bara för att det överhuvudtaget finns män till skillnad från på amazonernas ö, utan för att i människornas värld råder ett patriarkalt samhälle. Trots att världarna i de två filmerna är så olika strävar kvinnorna efter detsamma, rättvisa och en möjlighet att leva tillsammans. En total motsats mot det patriarkatet i samma filmer eftersträvar.

Källor och omnämnda filmer:

• Schubart, Rikke. Super Bitches and Action Babes. Jefferson: McFarland & Company Inc, Publishers, 2007.

• Morris, Hanann "Wonder Woman's Fight for Autonomy: How Patty Jenkins Did What No Man Could," Criterion: A Journal of Literary Criticism, Vol. 11 : Iss. 2, Article 12 (2018). Available at: https://scholarsarchive.byu.edu/criterion/vol11/iss2/12

• Du Plooy, Belinda. "'Hope Is a Mistake, If You Can't Fix What's Broken You Go Insane': A Reading of Gender, (s)heroism and Redemption in Mad Max: Fury Road." Journal of Gender Studies 28, no. 4 (2019): 414-34.

• Mad Max: Fury Road (2015)  [Film]. Regissör: George Miller. Australia: Kennedy Miller Mitchell.

• Wonder Woman (2017) [Film]. Regissör: Patty Jenkins. USA: DC Films. 

(Review/analysis written by Iris Landar Lygren in 2021)